skip to Main Content

Vi bedriver marinbiologisk forskning på Sveriges västkust och vi vill främja dykning som vetenskaplig metod.

Pågående forskning

vrakankare med dykare

Vi har för närvarande två pågående forskningsprojekt:

1. Marinarkeologisk inventering av ett vrak utanför Lysekil. Vi har hittills endast genomfört 6 dykningar vid vraket där vi upptäckt ett stort ankare (se bild) och ett antal järnkanoner samt diverse andra föremål. Vi har hittills bara dykt på en mindre del av det förmodade vrakområdet. Fartygets namn och historia är fortfarande okänt. Vårt primära mål är att skriva en rapport till Bohusläns Museum med fotodokumentation och beskrivning av resultat från dykningar samt undersöka om vraket kan kopplas till olika vrak och förlisningsnoteringar i olika arkiv. Dykningar kommer primärt att utföras sommartid och planeras fortgå till 2024.

Bläcksprutande Sepietta oweniana

2. Bokprojektet BLÄCKFISKAR I SVENSKA VATTEN
Detta är vårt mest omfattande projekt hittills. Vi har redan påbörjat projektet med litteratursammanställning och metodutveckling samt insamling av bläckfiskar i samarbete med Havsfiskelaboratoriet i Lysekil och yrkesfiskare. Våra bläckfiskar är bifångster vid trålningar. I projektet ingår även insamling och konservering av bläckfiskar för Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Naturhistoriska museet i Göteborg då deras samlingar behöver kompletteras. Den fotoillustrerade boken skall beskriva alla vanliga bläckfiskar som förekommer i svenska vatten och publiceras på engelska och svenska. Vi vänder oss mot en bredare publik jämfört med vår första bok. Projektet planeras fortgå till 2024.

Boken kommer att ha inledande kapitel om bläckfiskar generellt, forskning och om fiske efter bläckfiskar. Därefter kommer vi att presentera en artnyckel för identifiering av olika arter och fotografier av typiska yttre och inre organ hos bläckfiskar samt ett ”släktträd” för en visuell förståelse av hur olika arter är grupperade släktskapsmässigt. Vi kommer därefter att presentera art för art med foton och 3D modeller (internetutgåvan) av hela bläckfiskar och vissa inre organ. Vi poängterar intressanta skillnader och likheter mellan arter och diskuterar olika organs funktion och olika arters utbredning, biologi, ekologi och evolution. Även om mycket detaljinformation ges så kommer den att presenteras på ett lättsamt och förklarande sätt och utan krav på tidigare biologisk kunskap.

Avslutade projekt och publikationer

Publikationer är tillgängliga via E-mail från första författaren.

Øresland, V. &. Oxby, G. (2021). A photo-illustrated dissection guide for bobtail squids. Divers and Scientists West Coast Sweden, Guide No.1., 122 pp.
Detta är en bok med 107 färgbilder som beskriver steg för steg hur man utför mikro-dissektioner på små bläckfiskar, vilken utrustning som krävs, vad man skall tänka på vid insamling av material, fotografering i stereomikroskop, analyser av livscykler, åldersbestämning, reproduktion, födointag, studier av inre organ, med mera.

Øresland, V., Oxby G., Oxby F. (2020). Abundance and size of European lobsters (Homarus gammarus) and brown crabs (Cancer pagurus) inside and outside the Kåvra lobster reserve (west coast of Sweden). Crustaceana 93: 157-169.
Detta är den första studien som visar på olika skillnaderna mellan hummer inom ett område som varit skyddat i över 30 år och hummer i ytterskärgården, mellanskärgården och i Gullmarsfjorden.

Øresland, V. (2019). The polychaete Histriobdella homari and major groups of epibionts on the European lobster and other decapods. Crustaceana 92: 189-20.
Denna studie visar vilka och hur många djur som finns bland de stora skaldjurens ägg och gälar. Studien visar även att den amerikanska hummern fick europeiska gälparasiter från vår egen hummer.

Øresland, V., Oxby, G., Oxby, F. (2018). A comparison of catches of European lobster (Homarus gammarus) in a lobster reserve using traditional pots and scuba diving technique. Crustaceana 91: 1425-1432.
Denna studie visade att vanliga carapax-tinor är storleksselektiva för både små och stora individer och att fångster därmed inte reflekterar den verkliga storleksfördelningen. Dykningarna visade på en mycket stor andel stora hanar inom reservatet. Speciellt nattdykningar är viktiga om små hummer skall kunna observeras.

Øresland, V., Ulmestrand, M., Agnalt, A.-L., Oxby, G. (2017). Recorded captures of American lobster (Homarus americanus) in Swedish waters and an observation of predation on the European lobster (Homarus gammarus). Can. J. Fish. Aquat. Sci. 74: 1503-1506.

Denna studie redovisar fiskarnas fångster av amerikansk hummer från det att de först upptäcktes i svenska vatten 2008. D&S lyckades videofilma en amerikansk hummer som äter på en europeisk hummer.

Back To Top